Sara Blomberg

Nu längtar jag massor efter att plugget ska börja.. Det är så tråkigt när man har massa tid över så här på sommaren när alla jobbar eller är bortresta.. Jag jobbar ju massor själv också, det gör det ännu svårare att hitta någon som är ledig samtidigt.. Men det är nog bra att jag längtar, då borde det är inte vara så jobbigt att komma igång utan mest kul:-) Jag har också börjat tänka mer och mer på att bo i korridor.. Jag stormtrivdes i korridoren som jag hälsade på i holland och då borde det väl vara stor chans att jag trivs i Umeå också! Synd att sumpa kötiden bara.. Men det känns spännande med korridorliv och det är lagom billigt.. Jag tror helt enkelt att jag måste prova, annars kan jag ju inte veta!

Ett litet inlägg om X.. Jag kan inte låta bli att skriva lite om honom för jag tänker på honom ganska mycket just nu.. Jag får ju verkligen tid att längta för det är en väldigt upptagen en jag har hittat! Jobbar konstant nu på sommarhalvåret för att kunna ägna vintern åt skidåkning.. Och den lilla tid som blir över, typ natten, då åker han och fiskar!

Igår kväll blev därför en överraskning när han undrade om vi inte kunde ses på kvällen.. Självklart dog min telefon en timme innan jag slutade jobbet och jag visste inte om vi skulle ses eller nåt för han skulle självklart ut och fiska på natten.. Hur som helst.. När jag äntligen är hemma och får igång mobilen så ploppar det upp typ fem sms om att han är på väg till mig och det visar sig att han väntar utanför mitt jobb, när jag hade slutat lite tidigare och skyndat mig hem!

Gulligt av honom i alla fall att han tänkte hämta mig på jobbet fast det är en minst sagt lång omväg från honom hem till mig :)

Nu har jag jobbat heltid sen 1 mars och det var väl roligt i en vecka kanske.. Inte det att jag inte tycker om att jobba, tvärt om, jag känner mig understimulerad.. Nu när jag inte har pluggat och jobbat samtidigt har det också blivit en himla massa tid över att fylla ut, skönt ibland men det är ganska tråkigt oftast att tiden alltid räcker till!

Därför längtar jag ändå lite till Umeå, att terminen ska börja och jag kommer ha mer att göra än någonsin förr! Nu är det bara 14 arbetsdagar kvar så jag kan hålla ut :) Kommer säkert jobba lite till ändå, 1 dag = 1 par skor :p eller något annat kul :D Jag kommer nog börja plugga lite innan terminen börjar också, annars blir det så jobbigt att köra igång..

Sen har jag superduper roliga kollegor också.. De flesta är hur goa som helst men sen finns det ett par som gör att man bara vill där ifrån.. Det värsta som finns är när det inte händer någonting fast det finns massor att göra och det känns som att man får göra allt själv.. Det är då jag försvinner in på lagret och springer runt som ett fån å fixar eller städar toaletten eller plockar varor i butiken i komet-fart! Jag gör allt som dom andra skulle ha gjort och har blivit tillsagda om men som av någon andledning är kvar helt orört.. För det värsta som finns är att vara i kassa linjen och arbeta medan andra bara står och snackar skit och inte ens hälsar ordentligt på kunderna.. Det gör mig helt tokig..
Men jag vet, det är bara ett litet i-lands problem..

För att ni verkligen ska förstå så bråkar den ena om hur korven ska ligga på grillen och att vi som har jobbat där länge säger olika, det gör vi verkligen inte! Den andra måste skriva en lista om hon ska baka två plåtar kanelbullar och en plåt med vaniljbullar... det är något som jag tycker är svårt att inte komma ihåg..

Tur som det är har jag ju min partypolare, killen som är som en tjejkompis och min andra hälft som inte kan vara fin i kanten och dessutom måste säga allting lite för högt :)

Senast den 1a september måste jag lämna min lägenhet på söder.. Vilket också innebär att senast då måste jag flytta in någon annan stans.. Men vart?

Det finns lite olika möjligheter:

1. Jag har tillräcklig kötid för att få ett rum i korridor. Billigt och enkelt men hur kul på en skala? Kanske jätteroligt om det är en bra korridor, kanske hemskt i en dålig...

2. Det kan hända att min kusin som har ett rum i Umeå lyckas bli antagen till SU och i så fall kan jag hyra hennes sum, MEN, det vet jag inte för än den 19e augusti...

3. Med stor sannolikhet kan jag få en stor etta eller liten tvåa cirka 7km ifrån centrum till ett bra pris. Men där bor typ inga andra studenter, det går inga bussar dit sent osv...

4. Kollektiv är tydligen populärt.. Läste om ett här om dagen, det var ett vegan-kollektiv där köttätare var helt bannade, mat lagades gemensamt varje dag och jag vet inte vad.. Helknäppt! Kollektiv skulle bara funka för mig om jag startade ett själv med mina kompisar och då med gemensam middag max en gång i veckan! Så det så!


Slutsats: Jag fortsätter leta bostad och vet inte alls vart jag kommer att hamna...

Det här blir sista inlägget för idag i min nyfödda blogg.. Jag känner mig riktigt glad :D Sommar och singel, allt är på topp!

X ringde idag, jag trodde inte att han skulle det först, men nu måste jag sluta fåna mig.. Det är klart att han vill träffa mig när han fortsätter höra av sig! Myspys på onsdag :)

Y har hört av sig flera gånger de senaste veckorna, inget konstigt med det, allt är som det ska. Men jag har inte hört av mig till honom, han får vänta. Det känns bäst så, just nu är det X som upptar mina tankar.

För att göra det hela mer spännande har jag ju Z också.. hehe.. Jag väntar fortfarande på att vi ska ta en kaffe. Men så nöjer jag mig med kaffe också! Han är en bra vän som får mig att må bra! "Feel-good-sms" är något jag verkligen uppskattar, inget han snålar med! :)

Dags att gå hem och sova nu.. Imorn vaknar jag till U2s "Beautiful day", lika trevligt som vanligt!

Jag har några dåliga vanor eller rent utav beroenden..

Den jag täker på just nu är att jag köper skor, många par jättefina helt underbara skor.. Fem par har jag lyckats med den här månaden. Allihopa bra köp som jag absolut inte ångrar och inte kommer göra. Jag blir glad av mina skor, mår bra av att titta på dem, ha dem på mig och bara veta att dem finns runt omkring mig..

Min stora fråga blir därför;

Hur ska det gå i Umeå? Där det inte ens heter "stan" utan "centrum"!!!
Kommer jag att bli botad kanske? Jag hoppas inte det! Jag vill inte vara utan mina skor!


En liten parantes:
Jag köper ju inte bara skor, vad jag har utelämnat är att jag shoppar alldeles för mycket av annat också.. Till exempel väskor, toppar, klänningar, nagelack, parfym, ljuslycktor, kuddar.. ..listan kan göras lång, väldigt lång..

Igår fick jag veta att det är okej att jag åker till Umeå. Men två år är väl lagom? Eller?

Jag kan förstås inte svara på hur länge som är lagom, när jag kommer tillbaka eller någonting sånt.. Utbildningen är fem år.. Tre år går åt för kandidat examen, efter fyra når jag civilekonom examen och efter fem en master..

Jag är ledsen om jag gör dig besviken, men två år räcker förmodligen inte, inte om jag trivs med utbildningen.. Den har ju en lite speciell inrikting, och det är den jag har fastnat för.. Tiden får visa vad som händer, jag vet inte..

Men, en sak vet jag! Hos dig finns jag alltid kvar! Även om jag så är på andra sidan jorklotet!
Och nu ska jag ju bara till Umeå..

Inte helt oväntat blev jag antagen till International business program i Umeå. Allt går enligt planen, den planen jag haft i minst två år nu. Ändå så har jag inte jublat eller firat. Det känns bra fast ofta känns det också lite tråkigt.. Tankarna snurrar runt i huvudet som irriterade bin..

Vill jag bli ekonom? Vill jag inte jobba med räddningstjänst? Varför lämna en guldlägenhet mitt på söder som dessutom lär vara billigare att bo i än den bostad jag hittar i Umeå?? Varför lämna mina underbara vänner här i Stockholm?

Men och andra sidan;

Stundentlivet i Umeå lär vara något för sig! Jag kommer lära känna många nya människor! Som civilekonom finns alla möjligheter! Jag kommer typ kunna jobba med vad som helst! I hela världen dessutom!

Vad jag vet är i alla fall att jag kommer att åka dit. Och det är jag glad över! Jag har haft mina svaga stunder då jag velat fram och tillbaka. Åka vs Inte åka.. Velandet är det slut på nu